МЕМЛЕКЕТТІК СЕКТОРДАҒЫ ЦИФРЛЫҚ HRM-ДІ БАҒАЛАУДЫҢ ХАЛЫҚАРАЛЫҚ ИНДИКАТОРЛЫҚ ТӘСІЛДЕРІ: ҚАЗАҚСТАН ТӘЖІРИБЕСІ ҮШІН НЕГІЗ

МЕМЛЕКЕТТІК СЕКТОРДАҒЫ ЦИФРЛЫҚ HRM-ДІ БАҒАЛАУДЫҢ ХАЛЫҚАРАЛЫҚ ИНДИКАТОРЛЫҚ ТӘСІЛДЕРІ: ҚАЗАҚСТАН ТӘЖІРИБЕСІ ҮШІН НЕГІЗ

Авторлар

DOI:

https://doi.org/10.55956/NZWL5890

Тірек сөздер:

цифрлық мемлекеттік басқару; e-HRM; адам ресурстарын басқару; индикаторлық бенчмаркинг; Human Capital Index; Digital Government Index; Қазақстан.

Аңдатпа

Мемлекеттік басқарудың цифрлық трансформациясы барған сайын мемлекеттік қызметтерді цифрландыру шеңберінен шығып, адам ресурстарын басқаруды қоса алғанда, ішкі басқарушылық функцияларды қамти бастады. Мемлекеттік секторда электрондық HR-жүйелердің (e-HRM) белсенді енгізілуіне қарамастан, олардың тиімділігін бағалау тәсілдері жеткілікті деңгейде дамымаған және көбінесе техникалық немесе процестік көрсеткіштермен шектеледі. Мақалада цифрлық HRM-ді мемлекеттің басқарушылық және институционалдық қабілетін қалыптастыру тетігі ретінде бағалауға арналған индикаторлық-бағдарланған тәсіл ұсынылады, ол мемлекетаралық салыстырмалы талдауға, көрсеткіштер динамикасын интерпретациялауға және цифрлық нәтижеліліктің орнықты үлгілерін анықтауға негізделген. Цифрлық мемлекеттік басқарудың халықаралық индекстерін (БҰҰ-ның Электрондық үкіметті дамыту индексі, ЭЫДҰ-ның Цифрлық мемлекеттік басқару индексі және IMD-ның Цифрлық бәсекеге қабілеттілік рейтингі) талдау негізінде цифрлық трансформацияның тұрақты жоғары нәтижелерін қамтамасыз ететін HR-мен байланысты тетіктер айқындалады. Зерттеу нәтижелері цифрлық HRM тиімділігінің адами капитал, цифрлық қызметтерді көрсету қабілеті, деректерге негізделген басқаруды институционалдандыру және болашақ өзгерістерге дайындық көрсеткіштері арқылы жанама түрде көрініс табатынын көрсетеді. Алынған нәтижелер Қазақстан Республикасының мемлекеттік секторында цифрлық HRM-ді бағалаудың контекстке сезімтал ұлттық рамкасын әзірлеу және цифрлық трансформацияның басқарушылық басымдықтарын айқындау үшін аналитикалық негіз ретінде қолданылады.

Библиографиялық сілтемелер

1. Dunleavy P., Margetts H., Bastow S., Tinkler J. Digital Era Governance: IT Corporations, the State, and E-Government. – Oxford: Oxford University Press, 2006. – 273 p.

2. Government of Singapore. Digital Government Blueprint: A Singapore Government that is Digital to the Core and Serves with Heart. – Singapore: Smart Nation and Digital Government Group, 2020. – 56 p.

3. United Nations Department of Economic and Social Affairs (UN DESA). United Nations E-Government Survey 2024: Accelerating Digital Transformation for Sustainable Development. – New York: United Nations, 2024. – 282 p.

4. Hanushek E. A., Jamison D. T., Jamison E. A., Woessmann L. Education and economic growth // Education Next. – 2008. – Vol. 8, No. 2. – P. 62–70.

5. Cheong I., Cho J. Digital Government in the Republic of Korea: Evaluation and Challenges // Empowering Online Public Service in Asia: The Digital Frontier. – Jakarta: ERIA, 2024. – P. 177–197.

6. Al-nidawi W. J. A., Al-wassiti S. K. J., Maan M. A., Othman M. A review in e-government service quality measurement // Indonesian Journal of Electrical Engineering and Computer Science. – 2018. – Vol. 10, No. 3. – P. 1257–1265.

7. Chohan S. R., Hu G. Strengthening digital inclusion through e-government: Cohesive ICT training programs to intensify digital competency // Information Technology for Development. – 2022. – Vol. 28, No. 1. – P. 16–38.

8. Chen Y., Chen Z. Can e-government online services offer enhanced governance support? A national-level analysis based on fsQCA and NCA // Journal of Innovation & Knowledge. – 2024. – Vol. 9, No. 3. – Art. 100526.

9. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). Government at a Glance 2025. – Paris: OECD Publishing, 2025. – 230 p.

10. IMD World Competitiveness Center. IMD World Digital Competitiveness Ranking 2025. – Lausanne: IMD, 2025. – 180 p.

11. Какижанова, T. (2023). Человеческий капитал как фактор развития цифровых технологий и экономики. Вестник АСУ, 2, 45–52.

12. Timotheou S. et al. Impacts of digital technologies on education and factors influencing schools’ digital capacity and transformation // Education and Information Technologies. – 2022. – Vol. 28. – P. 1–32.

13. Pérez-Morote R., Pontones-Rosa F., Núñez-Chicharro C. The effects of e-government evaluation, trust and the role of digital skills // Government Information Quarterly. – 2020.

14. European Commission. eGovernment Benchmark 2023: Country Profile – Estonia. – Brussels: European Commission, 2023.

15. e-Governance Academy. Digital Governance and Capacity Building in Estonia. – Tallinn: e-Governance Academy, 2023.

16. Agency for Digital Government (Denmark). National Strategy for Digitalisation: Together in the Digital Development 2022–2026. – Copenhagen: Ministry of Finance of Denmark, 2022.

17. Government Technology Agency of Singapore. Annual Report on Digital Government and Skills Development. – Singapore, 2023.

Жүктеулер

Жарияланды

2026-03-31

Журналдың саны

Бөлім

Экономика ғылымдары
Loading...